Intressebevakninsdirektör Marja Lounasmaa: Samma lön för samma arbete
I kommunerna består lönen i huvudsak av den uppgiftsrelaterade lönen samt av det individuella tillägget. Den uppgiftsrelaterade lönen bestäms av arbetskraven. Det individuella tilläggets storlek påverkas av individens kunskaper och färdigheter. De som utför samma jobb får alltså inte samma lön om man beaktar den ordinarie lönen (som består av bl.a. den uppgiftsrelaterade lönen och det individuella tillägget), men den uppgiftsrelaterade lönen bör vara densamma. Lönerelationen har i allmänhet berott på att man i kommunerna och sjukvårdsdistrikten följer samma allmänna tjänste- och arbetskollektivavtal (AKTA) samt det sk. Tehy-protokollet.
Tehy-protokollet är i kraft till slutet av 2011, medan igen AKTA upphör att gälla i slutet av januari 2010. Tehy-protokollet innehåller bestämmelser om lönepåslagen år 2010.
Enligt protokollet erläggs i början av januari 2010 ett 1,3 % stort allmänt påslag på den uppgiftsrelaterade lönen och från samma tidpunkt en 0,5 % stor justeringspott. Den ovan nämnda höjningen om 1,3 % gäller de flesta Tehy-medlemsgrupper som nämns i bilaga 3 i AKTA. Eftersom AKTA-förhandlingarna först nyligen har inletts så är läget för hälsovårdspersonalen att exempelvis en Tehy-ansluten sjukskötare i januari får en 1,3 % stor ökning i sin uppgiftsrelaterade lön, medan en sjukskötare som hör till en annan organisation inte får påslaget i januari. Detta innebär att det uppstår 20 – 40 euros skillnader i den uppgiftsrelaterade månadslönen.
Eftersom lönepåslagen i AKTA och Tehy-protokollet inte tidsmässigt sammanfaller, exempelvis var den generella lönehöjningen i AKTA från 1.10.2007 3,4 % och motsvarande generella lönepåslag i Tehy-protokollet 4 % utbetalades först 1.2.2008, så har det uppstått skillnader i den uppgiftsrelaterade lönen. Å andra sidan om granskningsperioden är 1.10.2007 – 31.12.2009, så är skillnaderna minimala. Man bör minnas att AKTA-påslagen erlades 4 månader tidigare än åt Tehyiterna, men att Tehy-påslagen är något större eftersom de utbetalades senare.
AKTA, som ska tillämpas i kommunerna, innehåller klara regler om hur lönen bestäms. Lönen bestäms av den uppgiftsrelaterade lönen och det individuella tillägget. Dessutom betalas i anslutning till det individuella tillägget ett erfarenhetstillägg. Den uppgiftsrelaterade lönen bestäms av arbetskraven och om det inte finns skillnader i arbetskraven så bör lönen vara densamma. Den fackliga organiseringen kan inte vara en grund för löneskillnader. I detta sammanhang bör man också framhålla att det är en grundlagsenlig rätt att vara medlem eller inte vara medlem i en facklig organisation.
Biträdande justitiekansler Mikko Puumalainen tog i början av januari ställning till innehållet i Tehy-protokollet. Han ansåg att Kommunala arbetsmarknadsverket och jämställdhetsombudsmannen Pirkko Mäkinen inte hade uppfyllt sin tjänsteskyldighet då lönepåslagen som parterna kom överens om i Tehy-protokollet hade avgränsats till enbart Tehys medlemmar. Det huvudsakliga budskapet här är att man bör betala samma lön för samma arbete. Seppo Koskinen vid Lapplands universitet anser att man bör betala lika lön för likvärdigt arbete och att det inte spelar någon roll om olika kollektivavtal bör tillämpas och att det därför kunde uppstå löneskillnader.
Kari-Pekka Tiitinen vid Helsingfors universitet ger större betydelse åt de kollektivavtal som ingåtts (Tehy-protokollet är till sin natur ett kollektivavtal). Han anser att löneskillnader kan uppstå om de beror på kollektivavtalen.
Situationen som uppstått visar att man i kommunerna inte kan ha olika slags kollektivavtal för personer som utför samma arbete. I de pågående avtalsförhandlingarna diskuteras problemet och man söker lösa löneproblemet. I flera kommuner har man beslutat betala januaripåslaget 1,3 % också till andra än Tehys medlemmar. Detta är ett tecken på vettig lönepolitik från arbetsgivarhåll, eftersom det också finns ett ekonomiskt värde i att det finns så få tvister inom personalen som möjligt. Huvudavtalsorganisationerna planerar ta upp ett rättsfall där man avgör om kommunarbetsgivaren får betala olika lön för samma arbete. Detta är framför allt en principiell fråga!
Text: Marja Lounasmaa, intressebevakninsdirektör