Kyrkan
KYRKANS AVTALSSYSTEM
På den kyrkliga sektorn togs ett centraliserat avtalssystem i bruk i början av 1975. Kommunaltjänstemannaförbundet KTF tog initiativ till detta avtalssystem.
Till strukturen liknar kyrkans avtalssystem det kommunala förhandlingssystemet. Arbetsgivarna, församlingarna, representeras av Kyrkans arbetsmarknadsverks delegation, som består av 11 medlemmar valda på fyra år. Kyrkomötet utser avtalsdelegationen. Den praktiska förhandlingsverksamheten sköts av Kyrkans arbetsmarknadsverks byrå (Kyrkostyrelsens personalavdelning). Avtalsfriheten, dvs. de avtalsbara frågorna, är densamma som i de statliga och kommunala avtalssystemen. Anställningsvillkoren för församlingarnas personal bestäms beroende på anställningsförhållandets natur i huvudsak i två avtal, dvs. kyrkans allmänna tjänstekollektivavtal och kyrkans allmänna arbetskollektivavtal.
De tjänsteinnehavare och arbetstagare som organiserat sig i Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jyty representeras i avtalsförhandlingarna av Kyrkfackets union. Unionen bildas av Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jyty och JHL – Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena och omfattar totalt ca 4 500 medlemmar i förbunden. Målet för denna förhandlings- och avtalsorganisation som bildades i juni 2001 är att förbättra medlemmarnas förhandlingsposition och intressebevakning samt att främja samarbetet på hela kyrkans område.
Styrelsen för Kyrkfackets union består av ordförandena i bägge förbunden samt 14 ordinarie medlemmar, sju från vardera förbundet.
I Kyrkfackets union alternerar ordförandeuppdraget årligen enligt samma princip som i Kommunfackets union.
Avtalsparterna på kyrkans avtalsområde, dvs. de fackliga organisationerna och Kyrkans arbetsmarknadsverk övervakar att avtalen följs. Tvister om tolkning av avtalen avgörs enligt en särskild förhandlingsordning: förtroendemannasystemet - lokalförhandling (vederbörande tjänsteinnehavarförening / församling) - centralförhandling Kyrkfackets union/Kyrkans arbetsmarknadsverk) -arbetsdomstolen.
Förtroendemannasystemet bygger på ett förtroendemannaavtal som omfattar både tjänsteinnehavare och arbetstagare. På basen av detta avtal utser medlemmarna huvudförtroendemän samt förtroendemän och deras suppleanter i de olika församlingarna. Förtroendemännen utbildas 1-2 gånger per år på vårt förbunds förtroendemannakurser för församlingssektorn.
Enligt förtroendemannaavtalet är förtroendemannens uppgift att företräda sin organisation i frågor som gäller tillämpningen av tjänste- och arbetskollektivavtalen samt att förmedla information i anslutning till förtroendemannauppdraget mellan arbetsgivarna, de fackliga organisationerna samt tjänsteinnehavarna och arbetstagarna.